Arkiv för september, 2009

Tar över småprojekten

30 september, 2009

Vi har några småprojekt igång på företaget, projekt som jag ska ta över ansvaret för.

  • Ett svagt specat projekt som är igång men där det är extremt oklart vad som ska levereras, till vem och hur. Dessutom är vi tre parter i projektet, förutom vi och kunden så är användarna med också.
  • Ett spännande projekt med en riktigt stor kund i vår bransch. Första delen är i princip färdig, så jag tänkte att jag behöver inte engagera mig så djupt i det här projektet. Det verkar onödigt att kasta sig in i ett nästan levererat projekt och störa det på upploppet.
  • Ett till liknande projekt som redan är levererat men där kunden inte är riktigt nöjd med leveransen. Jag försöker reda ut vad som är sagt och specificerat, men problemet är ju att ingen är riktigt överens om något. Inte heller här tänkte jag ge mig in och störa, förhoppningsvis kan vi få till en slutleverans snart.
  • Ett litet internt projekt där vi utvecklar lite nya funktioner för en av våra produkter. Det ser riktigt lovande ut.

Utöver ovanstående finns det en del projekt på väg in, men innan jag ger mig i kast med dem vill jag lära mig så mycket som möjligt av de som är igång, de som faktiskt måste avslutas.

Min egna projektmodell

29 september, 2009

Jag håller på att sammanställa en egen projektmodell. Tanken är att plocka det bästa från olika modeller jag hittar och sätta samman en modell som passar vårt företag bäst. De flesta modellerna jag stött på funkar på ungefär samma sätt, så det verkar ganska enkelt att skapa en medelväg. Det som är oroväckande är att vi aldrig jobbat enligt nån modell alls, så förändringen kommer bli stor oavsett hur modellen blir.

De projektmodeller jag sett har det gemensamt att man delar in projektet i några faser, åtminstone

  1. Förstudie, planering och specifikationsarbete
  2. Genomförande av själva projektet
  3. Avslut

Mellan de olika faserna passerar man grindar där beställaren av projektet godkänner att arbetet fortsätter. Det återstår dock en del detaljer, framförallt runt dokumentationen, innan modellen är redo att användas.

Riktiga uppdrag

24 september, 2009

Mina första riktiga uppdrag som projektledare blir att ta över de projekt som redan löper i huset. Steg ett blir naturligtvis att identifiera vilka projekt som är på gång. Sen tänkte jag sortera bort de projekt som är så pass långt gångna att jag bara stör om jag blandar mig i dem. De återstående projekten ska jag kartlägga så att jag vet vilken planen är, i de fall där det finns en plan, och hur vi står jämfört med planen.

Min förhoppning är att det går att se för varje pågående projekt var det står och att jag bara kan fortsätta därifrån enligt projektstyrningsmodellen. Det kan väl inte vara något problem?

Vad händer nu?

22 september, 2009

Nu börjar arbetet med att omsätta teori i verklighet och styra upp projekten på kontoret. Först hade jag tänkt sätta samman vad jag lärt mig på projektledarutbildningen med verkligheten som vi arbetar i, resultatet borde bli en specialanpassad projektmodell!

När modellen är klar krävs säkerligen en hel del internutbildning för kollegorna innan det flyter på som tänkt. Planen är att börja enkelt och bygga på mer och mer när det behövs. Jag vill inte gå ut för hårt, framförallt inte med folk som aldrig sett en projektmodell förut.

Sammanfattning av projektledarkursen

21 september, 2009

Förra veckan gick jag alltså en projektledarkurs för att få lite bättre grepp om projektledning i allmänhet. Detta var den första kurs jag gått, undantaget kurser på universitet då, men det är ju inte alls samma sak. Därför har jag inget att jämföra med och jag hade väldigt diffusa förväntningar.

Jag hade dock väldigt roligt, och lärde mig massor. Ett hett tips är att se till att få ett intressant och spännande övningsprojekt, dels blir det roligare, dels lär man sig mer. Har du tur kan du, som jag, få nytta av övningsprojektet i din vardag också!

Nu börjar allvaret, att omsätta all denna teori till praktik. Jag känner redan på mig att det kan bli en utmaning. Dels ska jag försöka trycka in struktur där det aldrig funnits någon tidigare. Dels är det ju aldrig så att verkligheten fungerar som teorin, så alla modeller och regler måste anpassas från första början.

Projektledarkurs Dag 4

18 september, 2009

Sista dagen på min projektledarkurs avklarad. Det var väl inte helt oväntat att man skulle ”klara” kursen, men det känns ändå som att man presterat något. Dagen ägnades först åt lite ledarskapsutbildning, väldigt ytligt och inte så mycket nytt. Egentligen är det ju det vanliga behandla andra så som du själv vill bli behandlad.

Det sista vi talade om var, lämpligt nog, hur man avslutar projekt på rätt sätt. Att man ska överlämna resultat, avsluta projektet, utvärdera arbetet och naturligtvis festa loss rejält för att fira. Jag tyckte det var särskilt intressant med uppföljning av projekten. Det är ju så självklart att man måste följa upp efter en tid om det projektet åstadkom faktiskt blev så bra som man förvänat sig. Men jag hade aldrig tänkt på det…

Det kändes lite vemodigt att lämna alla ens nya kamrater, men samtidigt spännande att snart få sätta igång och omvandla teori till praktik. Vem vet, vi möts kanske nån gång i framtiden i nåt projekt?

Projektledarkurs Dag 3

17 september, 2009

Tredje dagen på min projekledarkurs täckte främst in två områden. Först diskuterade vi projektorganisationen och de olika roller som finns i ett projekt. Egentligen är det ju bara två stycken, projektledaren och projektmedarbetarna. Plättlätt. Sen kan man ju komplicera saken med beställare och mottagare och externa resurser…

Andra halvan av dagen handlade om planering. Mest tidplanering men även resurs- och ekonomisk planering. Dessutom talade vi om strategisk (övergripande) kontra operativ planering, om att inte planera för noga för långt i framtiden och istället behålla flexibilitet.

Diskuterar man planering måste man ta upp prioritering. Vi lärde oss om TAK-modellen för att illustrera om Tid, Ambition eller Kostnad är mest prioriterat i projektet, samt MoSCoW-modellen för att prioritera krav.

MoSCoW-modellen

17 september, 2009

MoSCoW-modellen är ett annat sätt att tänka kring prioritering, i det här fallet av funktioner och features (krav). Man sorterar funktionerna i fyra grupper:

  • Must (Funktioner som måste vara med.)
  • Should (Funktioner som bör vara med.)
  • Could (Funktioner som kan vara med.)
  • Won’t (Funktioner som inte får vara med den här gången.)

Sen är det bara att sätta igång och implementera funktionerna i rätt ordning. Funktioner som är Must (som även kan läsas som Minimum Usable SubseT, minsta användbara delmängd) måste finnas med för att projektet ska vara meningsfullt. De som är Won’t är inte sådant som är oviktigt, det är bara skjutet på till ett senare tillfälle och tas alltså inte med i planeringen nu.

MoSCoW har alltså inget med Moskva att göra, utan man har bara slängt in lite o:n för att göra det lättare att komma ihåg.

TAK-modellen

17 september, 2009

TAK-modellen är ett verktyg att använda när man måste prioritera. Modellen går ut på att när man prioriterar måste man rucka på åtminstone en av:

  • Tid
  • Ambition
  • Kostnad

Alltså, projektet tar längre tid, når inte de ursprungliga målen eller kostar mer.

Ofta illustrerar man detta med en triangel, där varje hörn är en av Tid, Ambition och Kostnad. (Som en minnesregel kan man likna triangeln vid ett tak.)

Tanken är att man placerar projektet i triangeln nära det, eller de, hörn som är viktigast. Återstående hörn är det som prioriteras ned.

Projektledarkurs Dag 2

16 september, 2009

Andra dagen av projektledarkursen bjöd på blandade karameller. Diskussioner om kommunikation kombinerat med en illustrerande lek var dagens höjdpunkter. Tillsammans med maten, det är fascinerande hur snabbt man vänjer sig vid kakbuffé till fikat.

Dagens lågvattenmärke var annars en föreläsning om olika sätt att visualisera inte bara projektarbete utan allt möjligt. Visualisering är ett intressant ämne, men här kändes det inte alls som det passade in. Tiden var alldeles för kort och ämnet alldeles för brett för att det skulle vara meningsfullt.