MoSCoW-modellen är ett annat sätt att tänka kring prioritering, i det här fallet av funktioner och features (krav). Man sorterar funktionerna i fyra grupper:
- Must (Funktioner som måste vara med.)
- Should (Funktioner som bör vara med.)
- Could (Funktioner som kan vara med.)
- Won’t (Funktioner som inte får vara med den här gången.)
Sen är det bara att sätta igång och implementera funktionerna i rätt ordning. Funktioner som är Must (som även kan läsas som Minimum Usable SubseT, minsta användbara delmängd) måste finnas med för att projektet ska vara meningsfullt. De som är Won’t är inte sådant som är oviktigt, det är bara skjutet på till ett senare tillfälle och tas alltså inte med i planeringen nu.
MoSCoW har alltså inget med Moskva att göra, utan man har bara slängt in lite o:n för att göra det lättare att komma ihåg.
